Frågor & Svar

Varför har ni valt detta system?

Vi har utrett om och hur insamling av matavfall ska kunna genomföras på bästa sätt och kommit fram till att detta sätt är det mest fördelaktiga. Det är också det system som används av de flesta kommuner i Sverige.

Hur ofta har man tömning?

Matavfallet kommer att hämtas varannan och restavfallet var fjärde vecka.

Varför ska jag sortera, blandas inte avfallet ändå?

Nej, innehållet i matavfallskärlet blandas inte med innehållet i något annat kärl.

Hur mycket matavfall finns det?

Enligt Naturvårdsverket ger varje person i snitt upphov till ca 81 kg matavfall per år.

Vem är ansvarig för kärlet?

AÖS äger alla kärl, men det är du som fastighetsägare som svarar för att hålla det rent. Om det går sönder eller försvinner får du ett nytt kärl men om du avsiktligt skadat kärlet kan du bli skadeståndsskyldig.

Kan jag byta kärlstorlek för matavfallskärlet?

För matavfall används bara 140 l kärl. Större kärl blir för tunga att hantera.

Var ska kärlet stå?

Kärlet måste stå ute på den ordinarie tömningsplatsen när det ska tömmas. Var kärlet står resten av tiden bestämmer du själv.

Vad får jag lägga i papperspåsen?

Det som rensas bort när maten tillagas eller som blir kvar efter måltiden. Allt som kan ätas eller hör till livsmedlet, undantaget köttben. Även skal, kaffesump, tepåsar kan läggas i matavfallet. Möglig mat går bra, men inte giftiga ämnen som tobak eller läkemedel. Hushållspapper som kladdats ner av mat kan också slängas som matavfall.

Får jag lägga löv och annat trädgårdsavfall i matavfallskärlet?

Nej, risken är att det då följer med grus och sten som absolut inte är bra för anläggningen som tar emot matavfallet.

Kan jag använda annan påse än papperspåsen?

Nej, du måste använda de påsar du får genom AÖS. Andra påsar kan orsaka problem i biogasanläggningen när matavfallet rötas.

Varför papperspåse?

Papperspåse måste användas eftersom plast och bioplast inte kan tas in i biogasanläggningen där matavfallet rötas och försvårar en miljöriktig användning av restprodukten.

Vad innebär det att matavfallet rötas? 

Först görs en så kallad hygienisering, avfallet värms upp för att döda eventuella smittämnen. Därefter pumpas avfallet in i en rötningstank där det ligger ca 20 dagar. Under dessa dagar bryts avfallet ner av mikroorganismer och samtidigt bildas biogas.

Biogasen består av metan och koldioxid. Gasen renas från koldioxid, uppgraderas, och kan sedan användas som fordonsbränsle. Jämfört med fossila bränslen ger biogas betydligt lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen.

Det som sedan är kvar i rötningstanken när man tagit hand om biogasen är biogödsel. Det är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta konstgödsel .

Hur gör jag när påsarna tagit slut?

Vid första leveransen får du påsar som normalt räcker ett halvår. När du behöver fler påsar kan du beställa flera genom att på hämtningsdagen klämma fast en påse under locket på kärlet. Du kan också hämta påsar på återvinningscentralerna under ordinarie öppettider. Du behöver inte betala något för de nya påsarna men de ska naturligtvis bara användas till ditt matavfall.

Vad blir det för avgift om jag väljer att inte samla in matavfall?

En miljöstyrande taxa införs som innebär att årsavgiften ökar med 520 kronor för de som inte sorterar matavfall. Du kan läsa mer om de olika abonnemangen och priserna under fliken "Information och avgifter". 

Till vilken nytta?

Matavfall kan behandlas biologiskt genom att rötas i en biogasanläggning. Då får man ut biogas som kan användas som drivmedel i bilar och bussar och man slipper använda så mycket fossila bränslen som bensin och diesel. Dessutom får man biogödsel som kan användas på åkermark i stället för konstgödsel.

Måste jag vara med?

Det är frivilligt att sortera sitt matavfall men vi vill att så många som möjligt sorterar, eftersom matavfallet är en resurs som bör tas tillvara.

Jag har så lite matavfall och det känns onödigt med ett extra kärl?

Vi vill att så många som möjligt sorterar sitt matavfall för att kunna uppnå större miljövinster.

Jag har barn som använder blöjor och klarar inte att få det gröna kärlet tömt var fjärde vecka?

Hushåll med blöjbarn kan teckna abonnemang för insamling av matavfall som innebär att även det gröna kärlet töms varannan vecka. Då innebär det en avgiftshöjning från 1 januari 2012 på 300 kronor mot idag, förutsatt att du behåller samma storlek på det gröna kärlet. 

Vad händer om jag sorterar fel?

Om det blir felsorterat avfall i matavfallet finns det risk för att till exempel skadliga mikroplaster kommer att spridas och att den biologiska behandlingen försvåras. Sophämtarna har till uppgift att titta i matavfallskärlen i samband med tömning. Om de upptäcker att någon fel noteras det och följs upp.

Jag komposterar mitt matavfall idag, hur berörs jag av det nya systemet?

Som systemet ser ut kan du välja mellan att fortsätta kompostera ditt matavfall eller välja att gå med i insamlingen och skicka ditt matavfall till rötning.

Vad gör jag åt fastfruset matavfall?

Påsarna kan frysa fast om de är varma och fuktiga när de slängs i kärlet på vintern. Här är några tips hur du kan undvika det:
• Se till att matavfallet runnit av ordentligt innan du lägger det i påsen.
• Slå in matavfallet i lite hushållspapper som suger upp fukten.
• Lägg lite tidnings- eller hushållspapper i botten av påsen.
• Låt påsen ligga ute och frysa till lite innan du slänger den i kärlet, gärna under en hink för att hindra djur från att komma åt påsen. En fryst påse fastnar inte lika lätt i kärlet.
• Se till att matavfallet inte ramlar ur påsen när du slänger den i kärlet.
• Om kärlet är rent fryser påsarna inte fast lika lätt.

Om påsarna redan har frusit fast i kärlet behöver du se till att kärlet går att tömma på hämtningsdagen. Skaka på kärlet eller slå försiktigt på sidorna på kärlet så lossnar påsarna bättre

Vad gör jag åt eventuellt lukt?

Matavfall kan lukta om det förvaras för länge och för varmt. Ju mer fukt i matavfallet desto mer lukt kan man få. Matavfallspåsen som ska användas är av papper just för att matavfallet ska kunna torka upp lite under förvaringen i köket.

Matavfall är ju ingen ny fraktion. Kom ihåg att du har matavfall i soporna även om du inte sorterar ut matavfallet.

För att få så lite lukt som möjligt finns det några tips:
• Se till att matavfallet rinner av ordentligt innan du lägger det i Matavfallspåsen. Häll aldrig ner flytande matavfall som soppa eller sås i påsen.
• Byt påse ofta. När det är sommar och varmt kan du byta påse innan den blir full. Det kan du också göra om du har matavfall som luktar extra mycket (ex räkskal), för att slippa lukt i köket. Skölj räkskal och fiskrens i kallt vatten eller lägg det i en påse i frysen innan du slänger det i matavfallet.
• Lägg lite hushållspapper (en tidningssida) i botten av påsen för att suga upp fukt.
• Stäng påsen ordentligt innan du slänger den i matavfallskärlet.
• För att slippa lukt i sopkärlet bör du rengöra kärlet med jämna mellanrum.
• Låt kärlet stå i skugga så mycket som möjligt och se till att locket på kärlet alltid är stängt.
• Genom att stryka lite ättika inuti kärlet kan man hålla lukt och flugor borta.

Blir det inte massa flugor i matavfallskärlet?

Det går aldrig att få helt fritt från flugor, de finns överallt i vår omgivning, men genom att rengöra kärlet med jämna mellanrum kan du minska problemet.

Blir det inte en massa onödiga transporter med ett extra kärl?

Man får ut mer energi genom att röta matavfallet än vad som går åt för att transportera det.

Är det tillåtet att höja avgiften för de som inte deltar i matavfallsinsamlingen?

Enligt Miljöbalken får avgift tas ut så att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas.

Vad kostar det att byta kärl?

Du kan kostnadsfritt byta storlek på det gröna kärlet för restavfall genom att ta med ditt tomma och rengjorda kärl till någon av våra platser för kärlbyten. Om du vill att vi genomför bytet vid din fastighet får du betala en avgift enligt taxa. Kärlet för matavfall finns bara i en storlek, d.v.s.140 liter.

De olika utlämningsplatserna är:

Falköping        Falevi ÅVC
Hjo Hjo ÅVC
Karlsborg Karlsborgs ÅVC
Skara Rödjornas ÅVC
Skövde Risängens ÅVC
Tibro Frendo (Storgatan 37)
Töreboda Q-star (Skövdevägen 50)
   
   
Kan jag dela det bruna kärlet med min granne?

Ja, under förutsättning att ni är två närboende fastighetsägare som också klarar att dela det minsta gröna kärlet (140 liter) för restavfall. Båda betalar grundavgifter och en ansvarar för hämtningsavgifterna.