Frågor och svar om matavfall

Vi har utrett om och hur insamling av matavfall ska kunna genomföras på bästa sätt och kommit fram till att detta sätt är det mest fördelaktiga. Det är också det system som används av de flesta kommuner i Sverige.

Nej, det nationella etappmålet syftar till att vi ska ta tillvara både näringsämnen och energi ur matavfallet, varav det senare inte är möjligt vid kompostering

För villahushåll gäller att matavfallet kommer att hämtas varannan och restavfallet var fjärde vecka.

Nej, innehållet i matavfallskärlet blandas inte med innehållet i något annat kärl.

Avfall och Återvinning Skaraborg äger alla kärl, men det är du som fastighetsägare som svarar för att hålla det rent. Om det går sönder eller försvinner får du ett nytt kärl men om du avsiktligt skadat kärlet kan du bli skadeståndsskyldig.

För matavfall används bara 140 l kärl. Större kärl blir för tunga att hantera.

Kärlet måste stå ute på den ordinarie tömningsplatsen när det ska tömmas. Var kärlet står resten av tiden bestämmer du själv.

Det som rensas bort när maten tillagas eller som blir kvar efter måltiden. Allt som kan ätas eller hör till livsmedlet, undantaget köttben. Även skal, kaffesump, tepåsar kan läggas i matavfallet. Möglig mat går bra, men inte giftiga ämnen som tobak eller läkemedel. Hushållspapper som kladdats ner av mat kan också slängas som matavfall.

Nej, risken är att det då följer med grus och sten som absolut inte är bra för anläggningen som tar emot matavfallet.

Nej, du måste använda de påsar du får genom Avfall och Återvinning Skaraborg. Andra påsar kan orsaka problem i biogasanläggningen när matavfallet rötas.

Papperspåse måste användas eftersom plast och bioplast inte kan tas in i biogasanläggningen där matavfallet rötas och försvårar en miljöriktig användning av restprodukten.

Först görs en så kallad hygienisering, avfallet värms upp för att döda eventuella smittämnen. Därefter pumpas avfallet in i en rötningstank där det ligger ca 20 dagar. Under dessa dagar bryts avfallet ner av mikroorganismer och samtidigt bildas biogas.
Biogasen består av metan och koldioxid. Gasen renas från koldioxid, uppgraderas, och kan sedan användas som fordonsbränsle. Jämfört med fossila bränslen ger biogas betydligt lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen.
Det som sedan är kvar i rötningstanken när man tagit hand om biogasen är biogödsel. Det är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta konstgödsel.

Vid första leveransen får du påsar som normalt räcker ett halvår. När du behöver fler påsar kan du beställa flera genom att på hämtningsdagen klämma fast en påse under locket på kärlet. Du kan också hämta påsar på återvinningscentralerna under ordinarie öppettider. Du behöver inte betala något för de nya påsarna men de ska naturligtvis bara användas till ditt matavfall.

En miljöstyrande taxa införs som innebär att årsavgiften ökar med 570 kronor för de som inte sorterar matavfall. Du kan läsa mer om de olika abonnemangen och priserna under fliken "Information och avgifter".

Matavfall kan behandlas biologiskt genom att rötas i en biogasanläggning. Då får man ut biogas som kan användas som drivmedel i bilar och bussar och man slipper använda så mycket fossila bränslen som bensin och diesel. Dessutom får man biogödsel som kan användas på åkermark i stället för konstgödsel.

Det är frivilligt att sortera sitt matavfall men vi vill att så många som möjligt sorterar, eftersom matavfallet är en resurs som bör tas tillvara.

Vi vill att så många som möjligt sorterar sitt matavfall för att kunna uppnå större miljövinster.

Hushåll med blöjbarn eller särskilda behov kan teckna abonnemang för insamling av matavfall som innebär att även det gröna kärlet töms varannan vecka. Då innebär det en avgiftshöjning.

Om det blir felsorterat avfall i matavfallet finns det risk för att till exempel skadliga mikroplaster kommer att spridas och att den biologiska behandlingen försvåras. Sophämtarna har till uppgift att titta i matavfallskärlen i samband med tömning. Om de upptäcker att någon fel noteras det och följs upp.

Som systemet ser ut kan du välja mellan att fortsätta kompostera ditt matavfall eller välja att gå med i insamlingen och skicka ditt matavfall till rötning.

Påsarna kan frysa fast om de är varma och fuktiga när de slängs i kärlet på vintern. Här är några tips hur du kan undvika det:

• Se till att matavfallet runnit av ordentligt innan du lägger det i påsen.
• Slå in matavfallet i lite hushållspapper som suger upp fukten.
• Lägg lite tidnings- eller hushållspapper i botten av påsen.
• Låt påsen ligga ute och frysa till lite innan du slänger den i kärlet, gärna under en hink för att hindra djur från att komma åt påsen. En fryst påse fastnar inte lika lätt i kärlet.
• Se till att matavfallet inte ramlar ur påsen när du slänger den i kärlet.
• Om kärlet är rent fryser påsarna inte fast lika lätt.
• Om påsarna redan har frusit fast i kärlet behöver du se till att kärlet går att tömma på hämtningsdagen. Skaka på kärlet eller slå försiktigt på sidorna på kärlet så lossnar påsarna bättre.

Matavfall kan lukta om det förvaras för länge och för varmt. Ju mer fukt i matavfallet desto mer lukt kan man få. Matavfallspåsen som ska användas är av papper just för att matavfallet ska kunna torka upp lite under förvaringen i köket.
Matavfall är ju ingen ny fraktion. Kom ihåg att du har matavfall i soporna även om du inte sorterar ut matavfallet.

För att få så lite lukt som möjligt finns det några tips:

• Se till att matavfallet rinner av ordentligt innan du lägger det i matavfallspåsen. Häll aldrig ner flytande matavfall som soppa eller sås i påsen.
• Byt påse ofta. När det är sommar och varmt kan du byta påse innan den blir full. Det kan du också göra om du har matavfall som luktar extra mycket (ex räkskal), för att slippa lukt i köket. Skölj räkskal och fiskrens i kallt vatten eller lägg det i en påse i frysen innan du slänger det i matavfallet.
• Lägg lite hushållspapper (en tidningssida) i botten av påsen för att suga upp fukt.
• Stäng påsen ordentligt innan du slänger den i matavfallskärlet.
• För att slippa lukt i sopkärlet bör du rengöra kärlet med jämna mellanrum.
• Låt kärlet stå i skugga så mycket som möjligt och se till att locket på kärlet alltid är stängt.
• Genom att stryka lite ättika inuti kärlet kan man hålla lukt och flugor borta.

Det går aldrig att få helt fritt från flugor, de finns överallt i vår omgivning, men genom att rengöra kärlet med jämna mellanrum kan du minska problemet.

Man får ut mer energi genom att röta matavfallet än vad som går åt för att transportera det.

Enligt Miljöbalken får avgift tas ut så att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas.

Här kan du hitta information om byte av kärlstorlek.

Ja, under förutsättning att ni är två närboende fastighetsägare som också klarar att dela det minsta gröna kärlet (140 liter) för restavfall. Båda betalar grundavgifter och en ansvarar för hämtningsavgifterna. För att ansöka om delat kärl använd vår e-tjänst.