Syftet var att jämföra olika systemlösningar, få kunskap om fyllnadsgrader och se hur hushållens sortering påverkas när kärlens uppdelning ändras. Testet kompletterar tidigare erfarenheter från Gullspång.
Så fungerade Torsö-modellen
I testet på Torsö användes två större 370-literskärl med 40/60-fördelning där det större facket användes för förpackningar:
- Kärl 1 (2 veckors tömning): Matavfall / Pappersförpackningar
- Kärl 2 (4 veckors tömning): Restavfall / Plastförpackningar
Denna modell innebar större kärlvolym totalt sett för kunden jämfört med Gullspångsprojektet.
Resultatet: Tömningen fungerar och klarar variationer
Testet av insamlingssystemet på Torsö visade att lösningen fungerade väl. Tömningen rullade på utan problem och systemet bedömdes klara både årstidsvariationer och ökande mängd förpackningar.
De kärl som användes i testet var något större än traditionella kärl, vilket krävde lite mer utrymme på tomten, men gav också hushållen mer plats för sina förpackningar. Utrymmet för restavfall minskades ner för att motivera till bättre utsortering. De hushåll som hade extra stora mängder av någon fraktion hade möjlighet att få ytterligare kärl.
Plockanalysen: mindre mängd felsorterat matavfall – men plastförpackningar fortsätter dominera felsorteringen
Plockanalysen som genomfördes i september 2025 visade, liksom i Gullspång, att det fortfarande förekommer felsorteringar i restavfallet. Samtidigt syntes vissa skillnader mellan avfallsslagen, där andelen felsorterat matavfall var något lägre, medan plastförpackningar i större utsträckning hamnade i restavfallet.
Tillsammans med erfarenheterna från Gullspång har resultaten från Torsö bidragit till den samlade bild som legat till grund för valet av insamlingssystem i hela vårt område. Utifrån dessa erfarenheter har vi valt att gå vidare med den modell som testats i Gullspång och kärlen på Torsö kommer därför att bytas ut för att passa den lösningen.