Enligt lagstiftningen är en förpackning:
"En produkt vars syfte är att innehålla, skydda eller presentera en vara."
Det innebär att allt från mjölkpaket och ketchupflaskor till plastfilm runt frukt, eller pappersförpackningen kring tandkrämstuben, omfattas av producentansvaret och ska sorteras ut när de blir avfall.
Ett enkelt sätt att känna igen en förpackning är att ställa sig frågan: Köpte jag det här tillsammans med något innehåll – som mat, dryck, hygienprodukt eller liknande? Om svaret är ja, är det troligen en förpackning.
Två huvudtyper av förpackningar
Det finns två huvudtyper av förpackningar. Konsumentförpackningar är de vi möter varje dag i hemmet, som plasttråg, burkar, flaskor, chipspåsar, tandkrämstuber samt kartonger och andra pappersförpackningar. Den andra kategorin är verksamhetsförpackningar, som används i produktion, distribution eller butik och som sällan når hushållen. Det kan handla om l lastpallar, krymp- och sträckfilm, plastband och stora ytteremballage.
Producentansvar och återvinning
Både konsument- och verksamhetsförpackningar omfattas av producentansvaret, vilket innebär att producenterna ansvarar för att förpackningarna kan samlas in och materialåtervinnas. Producentansvaret är ett styrmedel som syftar till att förpackningar ska användas mer resurseffektivt, utformas så att de går att återvinna, vara fria från farliga ämnen samt samlas in och behandlas på ett miljömässigt korrekt sätt.
Producenterna ska också rapportera hur mycket förpackningar de sätter på marknaden och hur mycket som faktiskt återvinns – vilket utgör grunden för Sveriges officiella statistik.
När hushållen sorterar ut sina förpackningar på rätt sätt ökar mängden som kan materialåtervinnas, samtidigt som mängden som går till förbränning minskar.
Plastförpackningar – den största sorteringsutmaningen
Plast är ett värdefullt material som kan återvinnas flera gånger, men det är också den förpackningstyp som oftast hamnar fel i restavfallet. Det gäller både mjuka och hårda plastförpackningar.
Exempel på plastförpackningar som ska sorteras ut:
- plastpåsar och plastkassar
- plastflaskor och plastburkar
- chipspåsar och plastfilm runt varor
- tråg för kött och fisk
Detta är inte förpackningar – även om de är av plast:
- leksaker
- köksredskap och plastbestick
- baljor och tvättkorgar
- tandborstar och diskborstar
Därför pratar vi extra mycket om plast just nu
Plastförpackningar har fortfarande låg materialåtervinning i Sverige. Enligt nationell statistik från Naturvårdsverket materialåtervanns cirka 31 procent av plastförpackningarna under 2023.
För att Sverige ska nå Europeiska unionens (EU) mål om 55 procent återvinning av plastförpackningar till 2030 behöver fler plastförpackningar sorteras ut och inte hamna i restavfallet.
När plastförpackningar hamnar i restavfallet får det också ekonomiska konsekvenser. Sverige betalar varje år en avgift till EU kopplad till mängden plastförpackningar som inte materialåtervinns. Under 2024 uppgick denna avgift till cirka 2,7 miljarder kronor.
Även lokalt påverkas kostnaderna. När restavfall skickas till energiåtervinning ger plasten upphov till koldioxidutsläpp, vilket i sin tur innebär ökade avgifter. Ju mer plast som finns i restavfallet, desto dyrare blir det att ta hand om.
Införandet av fastighetsnära insamling i vårt område är ett av de viktigaste stegen för att förbättra resultaten och minska mängden plast i restavfallet.